I dag har jag amputerat en soffa – på order av min älskling!

http://www.lyxkrasch.se/uncategorized/i-dag-har-jag-amputerat-en-soffa-pa-order-av-min-alskling/

Då mitt liv är relativt fullt med sysselsättning – så hinner jag inte dela med mig av all den visdom jag har samlat på mig.

Dock känner jag att dagens äventyr kräver att återberättas – dagen då jag amputerade en soffa, eller då delar av den.

För er som vet, har vi i vårt masterbedroom även en liten lounge, TV – soffa mm – så vi kan slippa alla barnen, eller kanske tvärtom. I denna del befinner sig en stor soffa, ni vet en sådan som går under epitet soffa med divaner – mer bestämt 2 st. Dessa är då logiskt placerade i respektive ände av soffan – enligt mig en ytterst förnuftig placering.

 

Strax efter kvällsmaten idag sitter jag och jobbar lite – och in kommer min underbara älskling. Tittar på mig och säger följande  – ” Kan du klippa bort en del på vår soffa! ” – Troligen såg jag ut ungefär som om någon frågat mig – ”har du sett, det har landat ett UFO i trädgården och Elvis kom ut ur det! ”

Då jag som god man till min kvinna försöker att uppfylla hennes önskningar insåg jag snabbt att detta bör vi nog undersöka lite närmare vad hon exakt vill jag ska göra – sagt och gjort – in i sovrummet.

Där ligger den måttsydda dynan till ena divanen – varpå hon pekar och säger, kan du skära bort halva! – Återigen tittar jag lite märkligt på henne, men efter ställt ett par följdfrågor så inser jag att detta är på blodigt allvar – dynan skall kapas, av en händelse är det den hörnan som jag brukar ligga i ;-).

 

Jag försöker lite försiktig mena att vi kanske bara ska sälja denna soffan och köpa en mindre, eller kanske fundera lite innan vi går loss och stympar en soffa så här en fredagskväll i Juli –  men älsklingen är obeveklig, soffan skall stympas och det skall ske utan dröjsmål.

Återigen försöker jag påtala att det finns fjädrar ( stål) mm inne i denna dyna – men dessa invändningar ignoreras och jag skrider till verket.

Fram med verktyg, skär upp den – fram kommer stålfjädrar – jag bara väntar på få en i ögat – men det går bra. När väl dynan är amputerad, in med den del som skall vara kvar i fodral, vika under och på plats. Naturligtvis blir det mer plats – men min hörna är dock borta, men vad gör det när man ser att älsklingen blir glad.

I morgon skall jag nog bygga ett svävande köksbord, en hängande trädgård från taket och Cheopspyramiden i skala 1:4 – eller något annat som troligen mer eller mindre är omöjligt – men det tar vi då…….

Nu ska jag lägga mig i fel hörna – kan jag nu för älsklingen är upptagen och slappa lite

 

Tack & Förlåt!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *